En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska, om barnets vårdnadshavare begär det, erbjuda barnet plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli eller samiska.
Detta är oerhört viktigt för våra samiska barn, inte enbart för språket utan även för den samiska kulturen. Den traditionella kunskapen och språket är kärnan i den samiska kulturen. Det tar lång tid att lära sig både kunskapsmoment och hur kunskapen ska användas i olika förhållanden och i interaktion med andra.
Dock menas det också att samiska förskolor inte ska bli mindre tillgänglig för andra barn även fast ett barn kanske inte har några som helst anknytningar till den samiska kulturen och språket. Man skriver i proposition 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik samt på Skolverkets hemsida ”Att ta hänsyn till varje barns behov kan enligt förarbetena leda till en ökad likvärdighet.”
De samiska förskolorna skall alltså vara öppen för alla barn, inte enbart samiska barn. Skulle detta inte ske, skulle det vara diskriminerande för andra barn. Ett påstående som är historielöst och sett i ett isolerat perspektiv. Med tanke på hur utbildningspolitiken sett ut de senaste tvåhundra åren så är det inte mer än rätt att de samiska barn får ta till sig samiska traditionella kunskaper, sin kultur och sitt språk i en trygg samisk miljö.
Det är inte diskriminerande för icke samiska barn att de inte få ta del av den traditionella kunskapen och hur den ska användas.
Det är däremot diskriminerande att de barn som verkligen behöver den kunskapsöverföringen får den i en urvattnad form eller inte alls, då läraren inte känner sig bekväm i att undervisa alla i vår urfolkskunskap. De samiska barn får då inte heller utrymme för att utveckla och dela sin samiska identitet inför den kunskap de ska erhålla, då icke samiska barn deltar.
Vi måste som ett folk först få dela den kunskap som fortfarande finns kvar med varandra innan vi kan tydligt göra avgränsningar för den undervisning som kan ske brett till alla.
Detta måste klargöras och Sametinget är den part som bör ta tag i frågan.
Samelandspartiet föreslår Sametinget:
- Att Sametinget styrelse verkar för att en utredning av regelverken som styr detta
- Att styrelsen efter vad utredningen visar föreslår åtgärder som ligger i linje med motionens innehåll
- Att styrelsen utreder och överväger om en särskild nämnd för utbildningsfrågor bör inrättas
Sámiid Riikkabellodat,
Johanna Njaita och Marianne Gråik