Sámiid Riikkabellodats Sametingsledamöter under mandatperioden 2017-2021
Stående från vänster: Jan Persson, Britt Sparrock, Per-Olof Nutti, Anja Fjellgren Walkeapää(ers), Áslat Simma(ers), Ingrid Inga och Åsa Blind.
Sittande: Paulus Kuoljok, Káren Ann Hurri(ers) och Mats Blind Berg
Saknas på bilden gör: Lars-Anders Baer(ers)
Ta del av hela valprogrammet här: Samelandspartiet Valprogram_2021_
Vårt framtida Sápmi
Ett framtida starkt Sápmi och ett gott samiskt liv för alla samer är ledorden för Sámiid Riikkabellodats arbete. I vårt Sápmi är traditionella kunskaper, rennäringen och andra samiska näringar, vår kultur och samiska språket levande i vår vardag. Samebyar, sameföreningar och idrottsföreningar är viktiga mötesplatser för både samiska barn, unga och äldre. Vi vill ha ett Sápmi som pulserar av livsglädje och i det arbetet behöver vid dig.
Under den kommande mandatperioden prioriterar Sámiid Riikkabellodat arbetet med att stärka de vardagsnära frågorna i samiska samhället och stå för ett nytänkande när det gäller den framtida politiska inriktningen i Sametinget. I vårt arbetet med en hållbar framtid för alla samer är samiska näringar, språk, kultur och samiska utbildningar av central betydelse.
MIN BOAHTTEVAŠ SÁPMI
Boahtteági nanu Sápmi ja buorre sámi eallin buot sámiide lea vuođđun Sámiidbellodaga barggus. Min Sámis lea árbevirolaš máhttu, boazodoallu, sámi ealáhusat, min kultuvra ja sámegiella eallime árgabeaivvis. Čearut, sámesearvvit ja valáštallansearvvit leat dehálaš čoahkkananbáikkit sihke sámi mánáide, nuoraide ja vuorraset olbmuide . Mii háliidit Sámi gos eallinmokta ja illu buljarda, ja mii dárbbahit du veahkkin dan barggus.
Boahttevaš áigodagas lea Sámiid Riikkabellodaga áigumuš nannet beaivválaš áššiid sámi servvodagas ja ođasmahttit sámepolitihka Sámedikkis. Sámi ealáhusat, gielat, kultuvra ja skuvlejupmi leat guovddážis min barggus ásahit bistevaš boahtteáiggi buot sámiide
MIJÁ BOAHTTEÁJGE SÁBME
Boahtteájge nanos Sábme ja buorre sáme viessom gájkka sámijda li bágo ma oahpesti Sámerijkabelludagá bargov. Mijá Sámen li árbbedábálasj máhto, boatsojäládus ja sáme äládusa, mijá kultuvrra ja sámegiella. Da li viesso mijá árggabiejven. Tjielde, sámesiebre ja valástallamsiebre li ájnnasa tjåhkanimsadjen sáme mánájda, nuorajda ja vuorrasappojda. Sihtap Sámen galggá årrot buolle viessomávvo ja dan bargon duv dárbahip.
Dán boahtte fábmudakguhttalin Sámerijkabelludahka vuorot bargov nannit árggabiejve ássjijt sáme sebrudagán ja tjuottjodit ådåájádusájt ma guosski boahtteájge politijkalasj ulmev Sámedikken. Mijá bargon, nanos boahtteájgge, gájkka sámijda li äládusa, giella, kultuvrra ja sáme åhpadus guovdátjin.
MIJJIEN BÅETIJE BIEJJIEN SAEPMIE
Båetije biejjien nännoes Saepmie jih buerien saemien jieleme gaajhkh saemide lea lijremebaakoeh Sàmiiid Riikkabellodaten barkose. Mijjien Saepmesne lea aerpie vuekie maahtoeh, båatsoejieleme jih saemien jielemh, mijjien kultuvre jih saemien gïele jielije mijjien aarkebiejjesne. Båatsoe sijth, saemien siebrieh jih saavreme siebrieh vihkeles gaavnedimmie sijjie dovne saemien maanide, noeride jih voeres almetjidie. Mijjieh sijhtebe Saepmiem utnedh mij jielemeaavoem vadta jih daan barkose datnem daarpesjibie.
Daan båetije stilleme tijjesne Sàmiid Riikkabellodat voestes raajeste sæjhta barkedh jih dah lihke aarkebiejjie gyhtjelasside saemien siebredahkesne nännoestidh jih urrestelaakan ussjedidh dah båatije biejjien politihke ulmien bijre Saemiedigkesne. Mijjien barkoe jih nännoes båetije biejjieh gaajhkh saemide darjodh guktie saemien jielemh, gïele, kultuvre, jih saemien ööhpetimmieh vihkeles ulmie sjædta.
MÏJJAN BÅHTIJE ÁJGIEN SÁBMIE
Båhtije ájgien nïnnuos Sábmie jah buörrie sámien viässuome gájka sämijde leäh Sámiid Riikkabellodahkkan barguon lijrremebáguoh. Árbbiemáhttuo, båtsuojsujttuo jah sámien jiälátassh, mïjjan kultuvrra jah sámiengiälla leäh viässuoje árggabiejvien mïjjan Sámiesne. Tjieldieh, sámiensiebrieh jah idråhttasiebrieh leäh ájnas gávnademesïjjieh gåbbátjahkkh sámien mánájde, nuarijde jah vuarrasijde. Mïjjah sïjttabe Sámiev juhkka tsábmá viässuomeávuojne jah dan barguosne mïjjah dárbahiehpie duv.
Båhtije mandáhttaájgien Sámiid Riikkabellodat biäjjá barguov njunnahissa nïnnuodit árggabiejvien gehttjelvassijde sámien syöbradahkkasne jah tjudtja uđđa ussjademevuegij uvdaste båhtije ájgien politijkaladtje hárráj Sámiediggiesne. Mïjjah barguosne nïnnuos båhtije ájgien uvdaste gájka sämijde leäh sámien jiälátassh, giälla, kultuvrra jah sámien åhppatassh guavdátjisne
MIJA SÁBME BÅHTEJ ÁJGEN
Båhtej ájge nanos Sábme ja buorak sáme viessom gájk sämijda lä läjjdimbágo Sámiid Riikkabellodaga bargo åvdåst. Mija Sámen iemelágátj máhto, båtsojsujjto ja sáme ieládusa, mija kultuvvra ja sámegiella lä vässo árrgabiejven. Tjielde, sámesiebre ja läsjmudallamsiebre lä nanos gávnadimsaje gåbbátjak sáme mánájda, nuorajda ja vuorrasijda. Mija sihtap Sámev mij tsábbmá viessomávojn ja dan bargon mija dárbahip duv.
Dan båhtej mandáhttaájgen Sámiid Riikkabellodat biejjá åvdemusan bargov ninnit árrgabiejve gatjalvasajt sáme sebrudagan ja tjudtju årrå usjudimvugij åvdåst båhtej politijkalatj háre hárráj Sámediggáj. Mija bargon nanos båhtej ájge åvdåst gájk sämijda lä sáme ieládusa, giella, kultuvvra ja sáme lieradasa gasskaárvon.