Sametinget i en strid ström av avhopp, del 1
Det senaste halvåret har präglats av en strid ström av avhopp både från Sametingets styrelse och framför allt Sanningskommissionen för det samiska folket. Plötsliga avhopp från politiska uppdrag eller uppdrag i offentliga statliga utredningar brukar vanligtvis tyda på saker och ting inte är som de borde vara. Ofta anges personliga skäl, vilket ofta är korrekt, men man bör inte ta det för givet.
Märkliga avhopp från Sametinget styrelse
Den 16 september 2024 kunde man på SR sameradion läsa att Ulla-Karin Sarri, JoF, lämnar Sametingets styrelse och posten som ordförande i Sametingets språknämnd. Enligt SR Sameradions uppger Sarri att personliga skäl bakom avhoppet.
Ulla-Karin Sarri fick sedan hon invaldes i Sametinget 2021 ansvaret för samiska språkfrågor i egenskap av ordförande i Språknämnden. I den rollen som ordförande i språknämnden har Sarri varit tämligen synlig offentligt i media, vid sidan styrelseordf. Håkan Jonsson.
Joakim Påves avhopp som ersättare i plenum väcker frågor
Den 29 oktober 2024 meddelades om ett ytterligare ett avhopp när Margareta Påve, lämnade posten som ordförande i Sametingets nämnd för äldre, hälsa och idrott, med omedelbar verkan, men sitter kvar som parlamentariker i Sametinget. Hon angav också att de var privata skäl bakom avhoppet. Det som ytterligare komplicerar Påves avsägelse är att hennes ersättare i nämnden Joakim Påve, både avsagts platsen i nämnden och även suppleant platsen i Sametingets plenum. När politiker som Sarri och Påve anger privata skäl brukar många spekulera att de är ingen rök utan eld.
Omkastningar i styrelsen och språknämnden
I ett uttalande till SVT Sápmi uttalar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson (JoF) att han har full förståelse för Ulla-Karin Sarris beslut, men att hon kommer att fortsätta vara med i partiet. Jonsson meddelande samtidigt att tillsvidare tar Josefina Skerk (JoF) över Sarris plats i styrelsen och Naadja Östergren (LpSS) tar över ordförandeskapet i språknämnden. Vem som permanent tar över Sarris plats ska man diskutera inom partiet och besluta om under nästa plenum, vilket återstår att se.
Brohuvud i Norrbotten
Med Ulla-Karin Sarris och Margareta Påven som blev invalda 2021 gjorde partiet Jakt- och Fiske (JoF) sin slutlig inbrytningen Norrbotten och i samiska språkliga kretsar. Med dessa två fick JoF ett s.k. brohuvud i norr. Mot den bakgrunden ter de sig framför allt Sarris avhopp lite märkligt. Förvisso var både Sarri och Påve oprövade kort i Sametings sammanhang, men inte gjort någras större misstag, men kanske varit lite osynliga, framför allt då de Påve, men har väl att göras med hennes portfölj. I Påves och framför allt Sarris fall kan också ha göra omorganisationen av Sametinget kopplat till nedskärningarna på kansliet. Beträffande Sarri kan detta ha en direkt koppling till neddragningen av tjänsterna och omorganiseringen språkcentrum. Det är möjligt att Sarri stått på sig beträffande hur man skulle hanteringarna neddragningarna av tjänsterna i språkcentrum och kommit i konflikt med den ledande ”västerbottensfalangen” i JoF rörande hur man skulle hantera tjänsterna bl.a. på språkcentrum i Tärna, vilket de mesta tyder på.
Huruvida avhoppen, vare sig det varit frivilliga eller påtvingade kan också ha kopplingar till de kommande Sametingsvalet 2025. Att ”sparka” Sarri och Påve ter sig lite otaktiskt om JoF vill behålla stödet i Norr. I längre historiskt har omsättningen av ledamöter i JoF varit hög, ju närmare styrelseordföranden Håkan Jonsson man varit.
Sametingets utmaningar
Sametingets styrelse med Håkan Jonsson i spetsen har utan tvivel haft det kämpigt, de mesta självförhållet. Bråket med den förre kanslichefen kommer åren 2021-23 kommer nog att prägla omdömet av denna mandatperiod. Ett bråk som mer eller mindre tvingande regeringen att uppdra till Statskontoret att göra en översyn av Sametinget verksamhet, vilket sannolikt också fick sina budgetmässiga konsekvenser. Strulet med Sametinget yttrande Renmarksutredningen första delbetänkande var väl ingen merit heller och framförallt kommer den pågående avhoppar epidemin i sanningskommissionen att tära på fortroendet.
Återfall
De senaste veckorna det igen varit rubriker där Sametingets styrelse kört över kanslichef i förhandlingarna om personal neddragningarna på Språkcentrum. Bakgrunden är att regeringen föreslår en anslagsminskning med fem miljoner dras fem av centrets tjänster in.
Förhandlingarna landade i att Språkcentrum blir kvar med två tjänster vardera i Östersund, Tärnaby, Jokkmokk och Kiruna. I samband med detta hade Sametingets styrelse och styrelseordföranden vid två tillfällen beslutat om tillägg till kanslichefsinstruktionen. Enligt SR Sameradion hade facket reagerar mot att styrelsen ändrar i kanslichefsordningen och att man tar beslut om hur många anställda på Språkcentrum på respektive kontor. Senare krävde Sametinget styrelsen att Språkcentrum ska finnas kvar på samtliga orter. Därefter har styrelseordföranden Håkan Jonsson lagt till att det ska vara lika många tjänster på varje ort. Enligt Jonsson var det kontoret i Tärnaby, som i tjänstemannaförslaget riskerade att få stryka på foten. I den nya kanslichefsinstruktionen står även att ”i fråga om större eller principiella organisationsförändringar ska kanslichefen informera Sametingets styrelse som tar beslut”. Detta är för sig att sparka upp öppna dörrra, men kanske en liten och onödig markering från styrelsen vem som är herren på täppan, Huruvida detta också gäller tjänstetillsättningar och lönesättning är en öppen fråga. Trots påpekanden och den kritik som riktades mot Sametinget i Statskontorets översyn fortsätter Sametingets styrelse att maktfullkomligt köra vidare gamla hjulspår.
Håkan Jonsson eventuella sorti
I Sametingssammanhang är Håkan Jonsson den mest långlivade partiledaren i Sametinget. Han har stadigt suttit på sin post sedan 1993. I detta sammanhang är i samma klass som Sverige Demokraternas partiledare Jimmie Åkesson, utan några jämförelser i övrigt. Han har dock att meddelat han ställer upp en mandatperiod till och sen får det vara slut. Vill man karaktärisera Jonsson är han utmärkt som oppositionspolitiker, men som ledare och ordförande i Sametingets bygger hans maktutövning på principen om största möjliga tystnad och han har dessutom problem att ta kritik, oavsett om den kommer från oppositionen, en kanslichef på Sametinget eller någon hans parti som vågar utmana honom.
Att Josefina Skerk är tillbaka i Sametingets styrelse är positivt och de kan vara ett tecken i skyn att hon är tilltänkt som Håkan Jonssons efterträdare. Även hon genom åren hållit låg profil är hon utan tvivel den mest erfarna politikern i JoF, Håkan Jonssons inräknad. Hon har haft en bakgrund i SSU och är sannolikt en påläggskalv i Socialdemokratiska partiet. Det kan inte bara vara en ren händelse att hon praktiserat på Aftonbladets SAP märkta ledarsida heller. Om nu Håkan Jonsson fortsätter en mandatperiod till, vilket han uppgett är det svårt att tänka sig att han sätter sig i baksätet och låter någon annan att leda partiet, även om han med åren blivit tröttare.
Avslutningsvis bör nog Sametinget uppdatera sig hemsida som rör styrelsen och nämnders sammansättning.