The ultimate American dilemma
Amerikanska presidenters och även presidents kandidaters förhållande till kontinentens urfolk är komplext och ibland motsägelsefullt och det är också en viktig aspekt för förstå både det politiska livet i USA, men också för förstå urfolkens situation på den amerikanska kontinenten. Den europeiska kolonisationen byggde till en del på en eliminering av urfolken på kontinenten. Argentina är väl det landet där urfolken mer eller blev mindre utrotade, där endast spillror av den tidigare urfolken finns kvar.
Presidentvalet i USA präglas också den komplexiteten och ibland motsägelsefullt, men det är också en viktig aspekt för förstå det officiella USA:s relation till ladets urfolk. Presidentvalet präglas också av detta faktum.
Det är inte bara en tillfällighet att president Biden under en ceremoni i Arizonaden 28 oktober 2024 formellt bad om ursäkt i den federala regeringens namn om hur urfolken behandlats, något som ingen tidigare president har gjort. I sitt tal uttalande han att så många generationer, kulturer, språk och så mycket tillit har gått förlorade. Det är oerhört illa. Jag ber uttryckligen om ursäkt, som USA:s president, för det vi gjorde, sa Biden i talet. Frågan är om presidents Bidens ursäkt kan rendera i att Kamela Harris nu i sista minuten kan övertyga osäkra urfolks väljare att lägga rösten på henne.
Förre presidenten och en av president kandidaterna Donald Trump är kanske den som mest personifierar den komplexiteten och motsägelse i ”the american dream”. Hans förhållande till de som kallas brukar kallas ”Indian Country”(indianerna land) är minst sagt komplicerat och konflikt fyllt , men det är också en viktig aspekt för att förstå hans lite kaotiska politiska liv, men även för att förstå varför han appellerar till många amerikanare väljare.
Tärningen är kastad
Donalds Trumps antagonistiska förhållande till Indian Country började tidigt och har kopplingar till Ronald Regans tid som president. Under hans tid skar han drastiskt ned budgeten till Bureu of Indian Affairs (BIA). BIA administrerade huvuddelen av de federala programmen som rörde USA:s urfolk. Motsvarighet i Sverige till BIA var de tidigare Lappväsendet eller numera Sametinget (myndigheten).
Detta ledde till att olika urfolk i USA började söka sig till andra alternativ. I Florida öppnade Seminole-indianerna en bingohall på sitt reservat, vilket delstaten Florida motsatte sig. Likt Girjas sameby gick Seminolerna domstols vägen och där USA högsta Domstol konstaterade att reservatet dels inte stod under delstatens jurisdiktion, dels att detta var en del av deras rätt till självbestämmande. Detta ledde till en veritabel casinobom området som stod under urfolkens jurisdiktion, vilket bl.a ledde till att USAs senat tillsatte en kommitté för övervaka verksamheten, med anledningen av att den organiserade kriminaliteten ofta inblandade spel och gambling.
Trumps och urfolkens vägar korsas
Samtidigt som urfolkens casinobom utvecklades hade Donald Trump börjat göra stora investeringar i spelbranschen på USA östkust. Han hade det dock kämpigt att få verksamheten att gå ihop, vilket slutligen ledde till att han var tvungen att sätta verksamheten i konkurs 1992. Paradox nog blomstrade urfolks casinona som ofta var verksammas som på liknande platser som Trumps egna.
Krig mot urfolkscasinon
En besviken Donald Trupmp svarade till att börja med sin vana trogen med att attackera urfolks spelintressen, senare bredda attackerna mot urfolkens områdenas ( reservaten) suveränitet och skattebefrielse.
Han fortsatte med att kritisera identiteter av blandraser och även att koppla ihop urfolks casinon med kriminalitet, som han senare skulle göra mot mexikanska invandrare: Han fortsatte med att uppvakta Native American Affairs Committee där han förstärkte sina attacker. Han sa till kommittén: ”Du måste kontrollera alla leverantörer som går in i det indiska reservatet … eftersom detta kommer att vara det största brottsproblemet i detta lands historia.” Vita husets råd för Native American Affairs inrättades för att förbättra samordningen av federala program och användningen av tillgängliga federala resurser till förmån för urfolkssamhällen. Rådets uppgift är att säkerställa att urfolken – grundat på det speciella förhållandet mellan den amerikanska regeringen och stammarna – fortsätter att vägleda federalt beslutsfattande för att tillgodose behoven hos ursprungsbefolkningen. Rådet avfärdade Trumps klagomål utan åtgärd. Trumps bitterhet över sakernas tillstånd avspeglades språkbruk där urfolk utmålades urfolk för kriminella, alkoholister m.m. och hot mot Amerika värderingar. Det som kommer närmast i Sverige är väl vad som skrivits på Svenska Dagbladets ledarsida de senaste åren, där samernas utpekas vara separatister som mer eller mindre utpekas att var ett hot mot landets säker och ifrågasätter samernas egendomsrätt och menar med likasinnade att att man måste sluta ”gulla” med samerna.
Presidenten Donald Trump och urfolken
I egenskap av president slog han tillbaka direkt och upphävde Mashpee Wampanoag stammens reservationsstatusen för 300 hektar av deras landområden där bandet hade planerat att bygga ett kasino på 1 miljard dollar. Nederlaget för Keystone XL-projektet har varit en av de stora framgångarna för indiansk aktivism där Obama-administrationen slutligen stoppade projektet. Trots att Trump beordrade att arbetet med pipelinen skulle återupptas har så långs små framsteg gjorts. En av Trumps antagonister den demokratiska senatorn Elizabeth Warren som på vaga grunder påstod sin ha indianska rötter blev ofta lite föraktfull kallad Pocthontas tid och otid, vilkets ogillades urfolken i USA Trots sina problem med urfolk och casinos insåg han att han måste hålla urfolken i USA på gott humör.
Dubbla budskap –” the Indian killer”
I november 2017 förklarade president Trump att USA skulle hedra det indianska arvet. Detta skedde bl.a. när Trump under ett porträtt av president Andrew Jackson med närvarande veteraner från Navajo folket hedrades för deras insatser under andra världskriget, bl.a. som code-talkers under kriget mot Japan i Stillahavet, men kunde samtidigt avstå tillfället att håna en senator genom att kalla henne. Pocthontas . Denne president Andrew Jackson, som ofta kallats ”the Indian kille” vars mest omdebatterade insatser som president var hans godkännande av Indian Removal Act, vilken möjliggjorde tvångsförvisning av nordamerikanska urbefolkningar ut ur USA genom att deras mark tvångsinlöstes och där vissa tvingades att lämna sina traditionella territorium under vapenhot. Omkring 4 000 Cherokees dog under tvångsförflyttningen. Sammanlagt tvångsförflyttades cirka 45 000 amerikaner under Jacksons tid som president.
Den gröna omställningens dilemma
På samman sätt som i Sverige, Norge och Finland är läget för urfolket prekärt kopplat till både den gröna omställningen och klimatförändringarna. Trots Biden-Harris-administrationens retorik om klimaträttvisa har den drivit produktion av fossila bränslen ännu mer framgångsrikt än vad Trump gjorde, och olje- och gasproduktionen har nått rekordhöjder. Många urfolk känner sig desillusionerade av både den sittande administrationen och hyser heller inga förhoppningar att Trump som president är lösningen, snarare kanske tvärt om.
Jakten efter inhemska resurser som t.ex kritiska mineraler, vilket var något som började under Trump-administrationen men som har fortsatt oförminskat under Biden-administrationen. De allra flesta mineraler som är nyckeln till gröna omställningen finns urfolkens reservat och på de federala reservatsområdet.
What´s next
I tidningen Indian Country den 10 oktober 2024 framhåller Brian Schultz, chef för senatens kommitté för indianska frågor att den senaste fyraårsperioden var den mest konstruktiva i amerikansk historia eftersom den relaterar till förhållandet mellan ursprungsbefolkningen och USA:s regering. I samma artikel uttalar Larry Wright, chefen för National Congress of American Indians, hoppas att den som blir vald i november fortsätter med några av de framsteg för Indian Country som gjorts under Biden-Harris administration, som att införliva ursprungsbefolkningens kunskap i miljögranskningar; proaktivt främja samförvaltning; och avsätta medel för stammar som står inför tvångsförflyttningar på grund av klimatförändringar.
Brain Schultz betonar att skillnaden mellan Trump och Harris är skarp ” En part vill återställa och odla självbestämmande, vill tillhanda hålla resurser för bostäder och utbildning och hälsovård och naturresursförvaltning. Och den andra parten vill i bästa fall ignorera stammarna och i många fall, genom deras rättsliga högermaskin, utöva våld mot själva grunden för stamsuveränitet.”
Wright å andra sidan understryker att man från National Congress of American Indians förstår varför vissa urfolks medborgare kan känna sig desillusionerade, men å andra sidan blir det dåliga valda kandidater sett från urfolks horisont om urfolk avstår från att röst.
https://ictnews.org/news/what-a-second-trump-presidency-could-mean-for-indigenous-peoples