Splittra och härska
Samtidigt som Svenska Dagbladets ledarskribent Wennblad kräver att regeringen lägger ned den samiska sanningskommissionen i ledarartikel den 31 oktober kan man läsa på SR Sameradions hemsida att sittande ordförande Anders Lindén begärt att bli entledigad från sitt uppdrag.
I ett inlägg på Sanningskommissionen hemsida ger Anders Lindén skälen till varför han begär att bli entledigad från sitt uppdrag:
”Under en tid har jag funderat på att avgå. Jag känner inte att jag lyckats överbrygga olika synsätt som funnits i kommissionen om direktivet och hur vi ska nå fram till det gemensamma målet som är att underlätta ett livskraftigt samiskt samhälle och sprida kunskap i majoritetssamhället om konsekvenserna av statens politik”.
”Det som omedelbart utlöste mitt beslut var ledaren i Svenska Dagbladet den 31/10. Ett försök görs där att använda mig som verktyg för att så splittring mellan samerna och majoritetssamhället. Felaktigt påstås indirekt att jag i kommunikation med kulturdepartementet skulle ha menat att främst de samiska ledamöterna skulle ha ”kidnappat” utredningen. Detta har jag absolut inte antytt och det är heller inte sant. Det finns en hel del andra felaktigheter i ledaren, men det värsta är att den bidrar till polarisering och kanske, fördomar och hat mot samer”.
Finns det läckor i kulturdepatementet ?
De är förvisso kanske inte förvånande att SvD fått ta del läckor från Kulturdepartementet om sanningskommissionens interna arbetet – vilket passat SvD ledarsida som hand i handsken. På kommissionens hemsida dementerar Lindén SvD påstående att han påstått de samiska ledamöterna kidnappade kommissionen. Dessutom menar Lindén att SvD genom andra felaktigheter bidragit ökad polarisering och kanske fördomar och hat mot samer. Beträffande fortsättningen uttalar Lindén han ” hoppas jag att regeringen och Sametinget snarast kan enas om att utse en ny ordförande så att detta viktiga arbete kan fortsätta. Mycket har redan gjorts. Vi har ett rikt intervjumaterial där samiska röster blir hörda och samiska erfarenheter av den statliga politikens konsekvenser blir kända. Vi har också börjat arbeta fram en rad åtgärdsförslag som vi tror ska kunna underlätta för ett livskraftigt samiskt samhälle”.
Flera avhopp
Sedan Sanningskommission tillsattes 2022 har flera utnämnda ledamöter hoppat av i ett tidigt skede och de senaste halvåret har två ledamöter begärt entledigande från uppdraget. I september 2024 lämnade professor Ulf Mörkenstam sin plats som ledamot i Sanningskommissionen och angav privata skäl. I oktober 2024 kom ett ytterligare avhopp då Eivind Torp, docent på Mittuniversitetet, Östersund begärde entledigande. På Mittuniversitetet hemsida angav han att han lämna uppdraget i Sanningskommissionen för samiska folket eftersom han har en annan uppfattning än övriga ordinarie ledamöter i kommissionen i centrala frågor som rör kommissionens arbete och inriktning och de refererade till SR Sameradion. Han menade i klartext att för få icke renskötande samer inte kommit till tals. Till saken hör att utöver ordförande ingår 11 ledamöter, varav huvudelen är forskare och akademiker och för närvarande är två platser vakanta.
Uppdraget
Sanningskommissionens uppdrag består i huvudsak av tre delar:
• Kartlägga och granska den politik som förts gentemot det samiska folket, och relevanta aktörers agerande vid genomförande av den politiken.
• Synliggöra och sprida kunskap om samernas erfarenheter samt öka den allmänna förståelsen för samernas historia och för hur historiska oförrätter påverkar dagens villkor för samerna samt sprida kunskap om kommissionens slutsatser om konsekvenserna av den förda politiken.
• Lämna förslag till åtgärder för att bidra till upprättelse och främja försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 december 2025.
Jämför med Sanningskommissionerna på norsk och finsk sida är sanningskommissionens uppdrag på svensk sida mer generellt och otydligare både i sak och organisatoriskt. Sanningskommissionens uppdrag följer mallen för vanliga offentliga utredningar (SOU).
Ledamöter i Sanningskommissionen
Kommissionens ledamöter och sekretariat
- Anders Lidén, ordförande
- Laila Susanne Vars, ledamot
- Marie B Hagsgård, ledamot
- Anna-Lill Drugge, ledamot
- Krister Stoor, ledamot
- Marianne Liliequist, ledamot
- Jonas Monié Nordin, ledamot
- Gunlög Fur, ledamot
- Bertil Marklund, ledamot
- Patrik Lantto, ledamot
- Elsa Hellqvist, sekreterare
- Patricia Fjellgren, ledamot
- Sanna Vitestam, utredningssekreterare
- Helena Onn, huvudsekreterare
- Marja-Kristin Skum, sekreterare/fokus intervjuer
- Raija Kärkkäinen Eriksson, biträdande sekreterare
- Lena Kroik, sekreterare/fokus intervjuer
- Moa Sandström, utredningssekreterare
- Malin Andersson Junkka, sekreterare/kommunikation
Jämfört med sanningskommissionen på finsk sida
På finsk sida är uppdraget tydligt:
“3.2 Uppdrag
Samerna är det enda urfolket i EU. Samernas ställning som urfolk tryggas i Finlands grundlag. Enligt 17 § 3 mom. i grundlagen har samerna såsom urfolk rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.
“Syftet med sannings- och försoningsprocessen är att identifiera och bedöma diskriminering både i det förflutna och i dag, inklusive statens assimilationspolitik, och kränkningar av samernas rättigheter, utreda hur dessa påverkar samerna och deras samhälle i dag samt lägga fram föreslag om hur man kan främja kontakten såväl mellan samerna och finska staten som samerna emellan. Genom sannings- och försoningsprocessen strävar man dessutom efter att öka medvetenheten om samerna som Finlands urfolk. Avsikten är också att finska staten som resultat av sannings- och försoningsprocessen bär sitt ansvar och tillsammans med sametinget, skolternas byastämma och andra samiska aktörer främjar tillgodoseendet av samernas rättigheter i Finland.“
Organisation på finsk sida
Ledamöterna i sannings- och försoningskommissionen är personer som åtnjuter ett brett förtroende bland samerna och i det finska samhället. Ledamöterna är oberoende och representerar inte den aktör som har föreslagit eller utsett dem. I kommissionen ska finnas ledamöter med specialkunskaper om samernas levnadsförhållanden, språk och kultur. Vid utnämningen av kommissionen ska de olika samiska språkgrupperna beaktas på jämlikt sätt. Vid utnämningen av kommissionen ska man också sträva efter att beakta en jämlik representation av könen.
Kommissionen tillsätts av statsrådet i nära samarbete med sametinget och skolternas byastämma. Kommissionen har fem ledamöter. Av kommissionsledamöterna väljs två på framställning av statsrådet, två på framställning av sametinget och en på framställning av skolternas byastämma.
Som stöd för sannings- och försoningsprocessen inrättas det en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Till gruppen bjuds in representanter för de partier som är företrädda i riksdagen, liksom också representanter för sametinget och skolternas byastämma och för evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan. Ordförande för uppföljningsgruppen är statssekreteraren vid statsrådets kansli.
Kommissionärer är följande
- förvaltningsmagister Irja Jefremoff
- ärkebiskop emeritus, teologie doktor Kari Mäkinen
- arbetslivsprofessor, juris doktor Hannele Pokka
- universitets lektor, doktor i samhällsvetenskap Anni-Siiri Länsman
- renskötaren och entrepenören Heikki Paltto
- förvaltningsmästare Irja Jefremoff
Vem bär ansvaret för att sanningskommissionen tillfälligt imploderat
Här har både Sveriges regering och Sametinget ledning ett ansvar. Beträffande utseendet av ledamöter har Regeringskansliet och Sametinget förhandlar fram dessa gemensamt. Med anledning av det många avhopp både av ordföranden och ledamöter tyder det på uppdragsgivarna inte tydligt kommunicerat uppdragets karaktär och utmaningar. Här är det möjligt misslyckandet faller tyngre på Sametinget än regeringen.
Gått under radarn
Sanningskommissionens arbete har en länge tid gått under radar både i det offentliga samtalet och inte i någon högre grad exponerat i media. Nu kan man ju hoppas att både SvD exponering av en “kidnappad” kommission och kommissionsordförande Lindén avgång skakar liv i kommissionens arbete. Jämför man situationen på norsk sida leddes kommissionen på norsk sida den mångåriga och högprofilerade Stortingespolitikern Dagfinn Høybråten, tillhörande Kristelig Folkeparti. Høybråten hade också innehaft flera ministerposter i den norska regeringen. På finsk sida är en av kommissionärerna Hannele Pokka, hon är arbetslivsprofessor, juris doktor, fd. landshövding i Lapplands län samt som politiker i Centerpartiet har hon bl.a varit Justitieminister. Att både Høybråten som tidigare ledde den norska kommission och Pokka som nu ingår i kommissionen, erfarenhet av och kontakter i norskt respektive finskt politiskt samhällsliv kan inte undervärderas. Att leda en sannings och försoningskommissionen kräver dels kredibilitet, dels auktoritet och inte minst integritet.
Sammanfattning
Både den svenska regeringen och Sametinget som nu tvingas rekrytera bör nog hitta någon i Høybråtens eller Pokkas kaliber, därmed inte sagt att detta diskvalificerar Anders Lindén eller någon annan. Sannings- och försoningskommissionerna i t.ex. Sydafrika, Kanada och Nya Zeeland leddes av personer med auktoritet och integritet, vilket till en del möjliggjorde genomförandet av processen. Avslutningsvis bör understrykas sannings- och försoningskommission är inte vilket som helst offentlig utredning i SOU serien, men formatet är utredningen största svaghet jämfört kommissionerna på norsk och finsk. Kommissioneras tydliga och oberoende mandat på norsk och finsk sida innebär att man även kan granska både regeringarnas och parlamentens lagstiftning och poltik.
Länkar: https://sanningskommissionensamer.se;
Startsidan