Nyårskrönika

Med bara ett par dagar kvar av 2011 känns det naturligt att summera det gångna årets parlamentariska läge i Sametinget.

 

Kort tillbakablick

Första av allt vill jag särskilt uppmärksamma och ge en stor eloge till alla Samiid Riikkabellodats förtroendevalda i Sametinget. Partiets förtroendevalda är mycket kunniga var och en inom sina särskilda politiska intresseområden, de är ansvarstagande, de har ett stort kontaktnät ute bland väljarna, de uppträder balanserat på de politiska arenorna och framförallt bidrar alla till att partiet uppträder samlat och med Sametingets framtid för sina ögon i de politiska sammanhangen.

 

Under den innevarande mandatperioden har Sametinget hittills genomlevt en mycket oförutsägbart parlamentariskt läge. Två politiska block med vardera 15 mandat utkristalliserades i ett tidigt skede i tinget – den ena med Samiid riikkabellodat, partiet Samerna och Guovssonásti och den andra med partiet Jakt- och fiskesamerna, partiet Albmut, Landspartiet svenska samer, Min Geaidnu och Skogssamerna. Redan vid första plenumsmötet i Kiruna tillkännagav den politiska vilden Ronny Svarto (f d JoF) skriftligen att han har för avsikt att stödja partiet Samerna under mandatperioden.

 

Detta parlamentariska läget – med två jämnstora politiska block – har i praktiken inneburit att det politiska arbetet i tinget är låst.  Inga större framtida politiska frågor har kunnat drivas av någon av blocken trots att det varit angeläget – några exempel är frågan om ny samepolitik och  den framtida renbeteskonventionen. Det parlamentariska läget i Sametinget är inte unikt i sig.  I samma parlamentariska situation befinner sig regeringen/riksdagen eftersom ingen av de två blocken vill ta stöd av Sverigedemokraterna som ju har en vågmästarroll i riksdagen.

 

Som ordförande för Samiid Riikkabellodat kan jag bara konstatera att det parlamentiska läget i Sametinget under den innevarande mandatperioden kommer att gå till historien som förlorade år när det gäller arbetet med angelägna samepolitiska frågor.

 

Glädjande är att det nu är bara 17 månader kvar till maj 2013 då nästa Sametingsval ska genomföras. Då hoppas jag att de samiska väljarna går man ur huse till valurnor och avger sin röst för att visa hur Sametinget kan utvecklas till ett ledande samepolitisk organ för ett framtida Sápmi och vilka samepolitiska prioriteringar som väljarna vill se under nästkommande mandatperiod.

 

Politiska framtidsfrågor

Sámiid riikkabellodat har under den innevarande mandatperioden arbetet med ett antal samepolitiska frågor som vi fått i uppdrag från våra väljare. Jag har vid årsstämman i juni i Jokkmokk och vid partiträffen i Arjeplog redovisat mer utförligt vilka politiska frågor som Sámiid Riikkabellodat (SáR) lyft fram i Sametinget. Den allra viktigare politiska frågan är de påbörjade förhandlingarna inför en framtida ratificering av den nordiska samekonventionen. Förhandlingarna ska vara slutförda senast 2016. Med ett lyckosamt förhandlingsarbete har den verkliga grunden för samiskt självbestämmande lagts. En annan viktig fråga är den gränsöverskridande renskötselkonventionen. Oavsett om förslaget är tillfredsställande eller inte är en gränsöverskridande konvention är avgörande betydelse för många samebyar i Sápmi. Utan en konvention finns inget gemensamt regelverk mellan Sverige och Norge för hur nyttjandet av renbetet över gränserna ska ske. Som vi sett under det senaste året har Norge tillämpa norsk lag för svensk renbete i Norge medan Lappkodicillen tillämpas i Sverige för norsk renbete. Detta har skapat onödiga spänningar i relationerna mellan vissa samebyar och renbetesdistrikt.

 

Andra viktiga framtidsfrågor är toleransnivåer för rennäringen när det gäller rovdjur. Sámiid riikkabellodat har under lång tid ansett att förekomst av rovdjur ska bedömas utifrån en samlad rovdjursförekomst på samebynivå. SáR anser att det inte är acceptabelt att bedöma förekomsten av rovdjur art för art. Sametinget har också ett ansvar att det samiska språket blir ett vardagsspråk för alla samer oavsett var vi bor, vilket också det påbörjade arbetet med att utforma ett språkpolitiskprogram tagit fasta på.  Att Sametinget nu beslutat att ta fram en strategi för gruvnäringens exploateringar i renskötselområdet vill jag ge samebyarna i Kiruna-området en stor eloge för. Samebyarna har i sin argumentering visat vilka enorma exploateringar som gruvnäringen planerar inom renskötselområdet och i denna särskilda fråga har Sametinget ett ansvar att visa på rennäringens intressen i samhällsplaneringen. Under detta år har Sametinget också beslutat att inrätta tre politiska nämnder – en för rennäringsfrågor, en för övriga näringsfrågor och en språknämnd. Det är glädjande att rennäringsnämnden inrättades eftersom detta innebär att Sametinget nu ska ta fram en rennäringspolitisk program i vilken Sametingets prioriteringar när det gäller rennäringsfrågorna ska tydliggöras och fastställas. En fråga som hänger ihop med såväl rennärings- som övriga näringsfrågor är hur samiska näringar ska bli synliga i de kommande EU-programmen för perioden 2014-2020. Ytterligare en viktig framtidsfråga handlar om revitalisering av traditionell samisk kunskap inom alla delar av det samiska samhället. Samiska utbildningsfrågor har utretts under 2010/11 av såväl regeringen som av Sametinget. SáR anser att det nu är dags att Riksdagen/regeringen överför förvaltningsansvaret för samiska utbildningsfrågor till Sametinget. Slutligen vill jag lyfta fram två politikområden som jag påbörjade under min ordförandeperiod och som jag anser är oerhört angelägna frågor för det samiska samhället. Det ena handlar om hälso- och sociala frågor för oss samer. Sametingets styrelse har tagit beslut att utforma och finansiera en hälso- och socialpolitisk plan. Samarbete inleddes med Socialstyrelsen för att Socialstyrelsen skulle medverka till att en nationell handlingsplan för minoriteters hälsa och socialomvårdnad skulle utformas. Tyvärr har detta angelägna arbete avstannat helt. Den andra viktiga frågan jag vill lyfta fram regeringens strategi för  Arktis. Sametinget har tillsammans med andra samiska organ medverkat till att synliggöra  urfolken i Arktis i denna strategi. Det som nu återstår är att regeringen och Arktiska rådet lever upp till målet ”den mänskliga dimensionen” under sitt ordförandeskap för Arktiska rådet.        

 

Bilden av oss samer

Inledningvis vill jag lyfta fram  Adam Öhmans masteruppsats i journalistik ”De inhemska Andra”  i vilken han undersökt hur skillnader mellan den samiska minoriteten och den svenska majoriteten är diskursivt konstruerade i nyhetstexter, bl a Aftonbladet, Dagens Nyheter, NSD och ÖP 1970 och 2010. Öhman utgår att etniska skillnader är socialt konstruerade och att medier utgör en inflytelserik arena för dessa konstruktioner. Resultatet som Öhman kommer fram till är att skillnader mellan samer och svenskar konstrueras i nyhetstexterna både 1970  och 2010 genom att samer är underordnade svenskar  som textaktörer, huvudpersoner och röster. Samer framträder i nyhetstexter som i huvudsak behandlar problem och konflikter. Samer representeras som Andra i förhållande till den svenska majoriteten. 

 

Denna uppsats belyser på ett bra sätt på vilket sätt media bidrar till att skapa bilden av oss samer som de Andra. Det som är oroväckande är att media bidrar till att upprätthålla ojämställdheten i det svenska samhället genom att beskrivs oss samer som underordnade den svenska majoriteten. Att vi dessutom beskrivs ur ett problem- och konfliktperspektiv är förödande för bilden av oss samer. Att frågan om ett erkännande av existerade samiska rättigheter till land och vatten inom Sápmi  är en svår  fråga för Sverige riksdag och regering är vi samer medvetna om men att media beskriver detta problem som om det vore ett samiskt problem är förvånande?

 

Översyn av valsystemet

Slutligen noterar jag att regeringen i oktober 2011 tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska göra en översyn av delar av valsystemet. 

 

Vissa av kommitténs uppdrag är också av stor betydelse för framtida val till Sametinget

t ex att det bör införas ett elektroniskt röstningsförfarande vid allmänna val och folkomröstningar, att det finns behov av kompletterande bestämmelser eller andra åtgärder för att säkerställa att tillförlitligheten och effektiviteten i valprocessen vid förtidsröstning, att otillbörlig påverkan av röstande inte sker, att korrekt avgivna röster kommer med i rösträkningen och budets roll vid budröstning bör förtydligas. Här är det angeläget att Sametinget också får möjlighet att komma med synpunkter till den parlamentariska kommittén i de frågor som kan vara intressanta ur ett samepolitiskt och ett Sametings perspektiv. Jag delar regeringens konstaterade att det finns skäl att anta att många yngre väljare, som vuxit upp i kommunikationssamhället, förväntar sig att de ska kunna använda modern teknik när de röstar.

 

Buorre ođđa jahki 2012/Gott Nytt År 2012

 

 

 

Ingrid Inga

Partiordförande